Nazi Lauck NSDAP/AO Svenska NS-Nyhetsbulletin 101-1 . . .

Nazi Lauck NSDAP/AO

NS-NYHETSBULLETIN

NSDAP/AO – Svensk Internet-Utgåvan

#101/1 – III/1999 (110)

Samarbetsavtal med Sveriges Nationella Förbund, Box 7071, 20042 Malmö, Sverige. Postgiro 1147-8, SNF.

Prenumerationspris: 300:- / 12 nr (4 utgavan / år)

NSDAP/AO: PO Box 6414, Lincoln, NE 68506 USA

FRAMÅT!

Nationalsocialister runt om i världen fortsatte kampen för NSDAP/AO medan kamrat Lauck satt i fängelset. NSDAP/AO:s huvudtidningpr på tyska, engelska och danska tog inte allvarlig skada av detta, men de "yngre" och mindre publikationerna drabbades av vissa tekniska problem som ett resultat av utökade produktionskostnader.NSDAP/AO har nu skaffat utrustning som kommer att förbättra de nationalsocialistiska nyhetsbulletinerna på olika språk. Frivilliga översättare/skribenter och aktivister i olika länder uppmanas att stödja detta projekt. TILLSAMMANS ÄR VI STARKA!

Vänner överallt…

Käre herr Lauck: Jag bifogar härmed en plakett och en mössa, som båda har Hamburgpolisens märke. Mina gåvor till Dig är inte avsedd som sarkasm, utan har för avsikt att visa att inte alla poliser godkänner den behandling som Du utsatts för av den s k demokratiska regimen.. Jag hoppas att dessa gåvor finner sin hedersplats i Ditt hem.

Det är inte så konstigt att Bonnregimen blir mer och mer repressiv - den är rädd! Den kan inte lita på sina egna medborgare och inte ens på polisen. Det är bara en tidsfråga till den faller.

Gerhard Lauck blev kidnappad i Danmark den 20 mars 1995 och illegalt överförd till Tyskland och fängslad till den 23 mars 1999. Han tillbringade fyra år i sex olika europeiska fängelser endast för att ha publicerat tidningen NS KAMPFRUF i Amerika! Detta illegala tilltag saknar motstycke från fienden, och visar vilken fruktan man hyser för NSDAP/AO.

Legal Kontraoffensiv!

Den amerikanska regeringen har gjort en stor blunder när man deklarerat att Gerhard Lauck är en "dömd förbrytare" på basis av det s k domstolsutslaget i Tyskland för att legalt publicera en tidning i Amerika!

Den viktigaste (och bäst finansierade) medborgarrättsorganisationen i USA,American Civil Lib-erties Union(ACLU), förbereder en legal representant för Gerhard Lauck.(ACLU kämpade för de svartas rättigheter främst på 1960-talet och har gjort sig känd för att försvara minoriteter. Övers. noteringar.)

Detta är en stor strategisk seger! Utan detta stöd skulle det ha varit nästintill omöjligt att finansiera den legala kampen.

"Jag vägrar att bli kriminaliserad för att jag praktiserar yttrandefriheten, speciellt inte av min s k egna regering ", säger Lauck.

Våra chanser till framgång är mycket goda. Både det Amerikanska legala systemet och den Amerikanska mentaliteten är på vår sida. Även massmedia har protesterat mot den amerikanska regeringens kräkning av grundlagen, First Ammendment.

Advokater på båda sidor har öppet erkänt att detta ärende lätt kan gå ändå till Förenta Staternas Högsta Domstol. DET ÄR EXAKT VAD VI VILL!!!

I processen/rättegången kommer den tyranniska mentaliteten hos både den amerikanska och tyska regeringen att ställas i öppen dager. Laucks kidnappare och deras banditmedhjälpare såväl inrikes som utrikes kan också räkna med stor uppmärksamhet.

Politiska aktioner har planerats för att få maximal utdelning.

Hur jag tillbringade min semester

När jag surfade på internet så fann jag en annons från NPD (Nationaldemokratische Partei Deutsch-lands) inför ett protestmöte i Cologne mot den resande "utställningen" som förolämpar den tyska armén. (Varhelst denna sjuka cirkus dyker upp, visar NPD sin närvaro och vinner mycket folkligt stöd i samband med sina motaktioner.)

Väl, jag hade lite tid över, så jag lämnade min hund i ett hundpensionat, ordnade en billig flygresa och resde för att visa mitt stöd.

Varför detta stöd?

Varför skall jag stödja ett möte i Tyskland när jag är brittisk medborgare?

Min morfar anmälde sig frivilligt som soldat 1914 i Första Världskrigets kamp mot Tyskland. Han var en av tretton bröder som samtliga anmälde sig frivilligt. Alla tolv bröderna blev dödade under krigstjänstgöringen i den brittiska armén eller flottan.

Min fader anmälde sig frivilligt i flottan 1939, men blev nekad pga att han var minderårig. Han gick in i armén 1940, på hans artonårsdag, den första dagen han kunde börja sin tjänstgöring och blev antagen hos Royal West Kent, samma regement som hans fader hade kämpat med.

Han förlorade ett öga till en tysk krypskytt i Nordafrika, och bar granatsplitter i vristen och magen från en tysk granat i Italien intill dess att han dog.

Hans enda broder tjänstgjorde inom RAF i en bombplansbesättning och dog i samband med träning, dock först efter att ha bombat flera tyska städer. l utbyte, både min morfar och en av min faders fyra systrar dödades när tyska bomber föll i London.

Min fader var en märkesman (han vann First Army marksman championship två år trots att han inte hade någon krypskytteutbildning) och blev förste kulspruteskytten på sitt regemente. Han hade över fyrtio bekräftade döda tyskar på sitt konto, och åt-minstone flera dussin andra som hade stupat när han försvarade regimentet mot anfallande trupper.

Jag själv blev sedermera frivillig i Royal Artillery, och på 1980-talet var jag en del av den brittiska armén som ockuperade Tyskland.

Det fanns chanser att där skulle vara folk som hade förlorat en fader, morfar, broder eller andra som hölls kära av min fader, farfar eller en av deras bröder. Överallt, de måste ha kunnat räkna flera hundra tyskar. Tysken som tog min faders öga kanske var där; ganska sannolikt en sonson till en av de tyska soldater som dödade hans farbror.

Om vi lyssnar till judisk propaganda, så skulle vi hata varandra. Vi skulle sannerligen inte ha någon anledning att hjälpa varandra. Sanningen är, naturligtvis, att vi som nationalsocialister har så mycket gemensamt efter två världskrig.

Vi inser naturligtvis det gagnlösa i fler krig bland våra egna såsom i Serbien idag, då englands jude-medlöpare Tony Blair så muntert rapporterade om serber som dödats av NATO:s bomber. Vi har så många fiender som är beslutna att medverka till vårt utrotande.

Från första ögonblicket som jag anlände och blandade mig med flera hundra mest yngre tyskar, så kände jag mig välkommen. Där fanns ingen fientlighet. Tyskarna verkade alla genuint glada att se någon från "andra sidan" som stödde deras kampanj för rättvisa för de tyska soldaterna.

Pressen

Inte den tyska pressen - eller den tyskjudiska pressen. Där var inte många från pressen eftersom NPD är pressbojkottade. (NPD är stolta över att vara tyskar, och något sådant är inte accepterat i det moderna Tyskland av idag.) Många reportrar som dök upp var otvivelaktigt judar. De intervjuade en handfull röda motdemonstranter som verkade vara dro-ganvändare och allergiska mot tvål och vatten, vilka behandlades som stora orakel.

Man tog lite fotografier av NPD, men man talade inte med någon. NPD:s policy är att inte tala med sådana reportrar som ändå förvanskar vad man säger.

Emellertid, en judisk presshund såg min Union Jack tatuerad på min arm och frågade om jag var brittisk. Eftersom jag inte är medlem av NPD, talade jag med honom. Naturligtvis var jag brittisk. Så, varför var jag där? Hade inte nazisterna (en snabb spasm av smärta visade sig i hans ansikte) försökt döda min familj under bombräder? Nej, sade jag. De hade lyckats. Och medlemmar av min familj hade bombat tyska kvinnor i barn i utbyte.

Så hatade inte tyskarna i leden mig? Naturligtvis inte. Ingen av oss ville ha kriget, men såsom medborgare i våra respektive länder så hade våra familjer naturligtvis svarat på nationens kall av våra respektive ledare.

Kriget var ett misstag, men inte kritiken från de soldater som kämpade tappert på båda sidor.

Men hur är det då med Holocaust? (Jag hade väntat

på den frågan, och var endast förvånad att den hade tagit så lång tid) Var inte det en fruktansvärd sak? Det skulle väl aldrig kunna rättfärdigas?

Jag kunde bara instämma. Mördandet av oskyldiga barn, mödrar, gamla människor. Fruktansvärt. Tortyren som oskyldiga människor fick utstå. Motbjudande. Det avsiktliga svätandet av miljoner civila, nekandet av medicinsk hjälp för döende, le-galiseringen av tortyr, uppsättandet av läger för massutrotning i de mest civiliserade delarna av Europa, och dehumaniseringen av vakterna som även arbetade deltog aktivt? Oförglömligt, och det får aldrig hända igen.

Ockupationen av en stor del av Europa och det medvetna försöket att utrota ett folk som hade planerats i detalj i flera år? Ondska. De säger att det aldrig hände, och de människor som stod nära eller var vakter, säger att de visste ingenting. Omöjligt att tro på.

Men, försäkrade jag honom, de tyskar som jag hade mött hade inte använt gamla tiders synder mot mig. Vi kunde därför se fram emot en ljus framtid tillsammans.

Under samtalet (som jag hade förberett för just en sådan eventualitet) judens ansikte skiftade från över-raskad, mystiskt, instämmer, chock, förfärad och förmodligen ett dussintals andra känslor. Han verkade undersöka vilken grupp av demonstranter som han talade med. Men den slutliga kommentaren att tyskarna inte hade använt något av detta mot mig fick honom ur balans för några ögonblick. Några NPD medlemmar verkade också lite konfunderade, osäkra på hur exentrisk den här engelskmannen var.

Varför skulle tyskarna förlåta mig? Vad talade jag om?

Med ett ansiktsuttryck av total oskyldighet(och en verklig kraftansträngning att inte skratta) berättade jag för honom om brandbomberna över Hamburg, Dresden och tusentals andra tyska städer; den ryska armépolicyn att våldta; om förstörelse och utrotning av etniska tyskar i Sudetlandet och en fjärdedel av Tyskland; lägren som franska och amerikanska trupper satte upp i "västra" Tyskland som dödade mer civila EFTER att kriget hade slutat genom hunger och sjukdomar, än som hade dött under sex års krig; fängslandet av Rudolf Hess vars enda brott var att mäkla fred; om de etniska tyskar från Preussen och Schlesien etc som inte är tillåtna att återvända till fosterjorden, eller har fått någon kompensation, i direkt strid mot andra krigsförbrytelser, ostraffade och fortfarande inte kompenserade.

De konfunderade ansiktsuttrycken försvann, och reportern och NPD medlemmarna försvann i olika riktiningar. En sida verkade lycklig, och t o m skrattade, den andra sidan verkade arg.

Reportern var emellertid professionell och åter-fick fattningen. Jag formodade att han skulle slå tillbaka högljutt(jag hoppades på detta), men istället började han tala om holocaust och inte de offer som blev ett resultat av kriget. Jag sade att jag också talade om detta: försöket att utrota det tyska folket var inte något som man gjorde i ett vanligt krig.

Nej, det verkade som om han bara talade om de judar som dött. Jag svarade, att jag inte visste något om detta, och att jag bara hade intresse av historiska fakta och bara sällan såg Hollywood filmer som fantiserade ihop olika berättelser. Nekade han till detta? Han sade till mig att där verkade ha varit många överlevande tyskar. Ett land fullt av tyskar. Jag kunde emellrtid inte undvika att kommentera detta. Fanns det inte också ett land fullt med judar någonstans i Mellanöstern, sade jag vänligt?

Han lämnade ämnet. Varför var jag här? Tyskarnas historiska skuld eller inte var endast en sak som berörde just tyskarna?

Jag sade till honom varför jag hade kommit till Tyskland på semestern.

A Free Europe

Jag förklarade att Tyskland var en av världens viktigaste länder tillsammans med Amerika, Ryssland, Kina, Japan, och, hoppades jag, Britannien. Den tyska ekonomin och Tysklands centrala position i Europa gör Tyskland till en aktör i första raden på världsarenan. Men Tyskland är unikt eftersom landet fortfarande är ockuperat- i Väst av Bri-tannien, Frankrike och Amerika(trots det faktum att Tyskland är mäktigare än åtminstone två av dessa länder, om inte rent av alla tre) och i Öst av Polen, Tjeckien och en del område av Ryssland.

Jag förklarade att Tyskland har ingen suveränitet när det gäller att självt besluta i militära eller utländska ärenden, och att Tyskland är tvingat att betala till alla som ber om detta, under hotet av moralisk utpressning.

Jag förklarade att anti-tyska rasism är den enda form av rasism som är tillåten och att det tyska folket är tvingat att be om ursäkt för alla fel som de möjligen har berått, och inte ens begått. Och att över sexton miljoner har tvingats flytta från sin hembygd med åtföljande stöld av deras egendom. Till skillnad från alla andra fördrivna folk så har tyskarna förvägrats kompensation.

När en mäktiga nation tvingas att acceptera en sådan attityd är detta mycket farligt. Förr eller senare kommer det en reaktion. (Jag hoppas att så skulle bli fallet snart, men undvek att säga detta.) När reaktionen kommer, blir det ofrånkomliga kravet att Tyskland kommer att kräva inte bara en rättvis plats i världen, inte bara ett återlämnande av ockuperat tyskt land, utan även kompensation i någon form. Jag har sett detta efter Första och Andra Världskriget och i Afrika.

Världen kan undvika en europeisk kris genom att helt enkelt be Tyskland om ursäkt, och sätta upp en internationell domstol som skall behandla dessa ärenden rättvist. Ingen tysk vill något annat. Men genom att hota, ägna sig åt utpressning och snäsa av Tyskland, resulterar detta i att det koker i den tyska själen, redo att explodera.

Jag föreslår rättvisa avtal som frigör Tyskland från vidare betalning till andra nationer; att fritt kunna använda den tyska Hären och utveckla denna; åter-lämnandet av de historiska östra tyska provinserna i Preussen, Schlesien, Sudetlandet, Pommern, tillsammans med en garanti för deras befolkning(om möjligt med hjälp av en fredsbevarande men temporär styrka; en ursäkt för allierade brott och ett accepterande att dessa händelser skedde efter kriget (speciellt de läger som sattes upp för tyska soldater efter maj 1945) - och i gengäld ett avtal att Tyskland inte kommer att väcka åtal om de personer som deltog i utrotningen av tyska soldater; och slutligen, ett permanent deltagande av Tyskland i FN:s säkerhetsråd tillsammans med USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina. (Naturligtvis skulle jag vilja att Tyskland fick mer - en NSDAP regering och en union med Österrike/Ostmark skulle vara en utmärkt start såväl som ett upplösande av FN, men det först sagda kan vara mer än nog till en början.)

Slutligen muddrade juden någonting och framförde ett tack för intervjun och hur intressant denna hade varit, samt slank iväg.

Epilog

Naturligtvis blev ingenting publicerat. Några lokala tidningar hade infört några små notiser nästa dag om demonstrationen, men flera kolumner med citat från rabbinen som dök upp, och några fä bilder på NPD som visade antingen äldre demonstranter ("Tredje riket soldater som vägrade att acceptera sin skuld trots bevisen som är uppenbara", var ett citat) eller skinnhu-vuden ("extrema högerns nya stormtrupper") som emellertid tillsammans endast utgjorde mindre än 10% av deltagarna.

Jag fick flera nya vänner, min tyska förbättrades betydligt, och lite för mycket av Colognes goda öl. En utmärkt dag, eller hur?

Vi tackar vår brittiske kamrat för denna artikel och för hans aktivism. Vi tackar också kamrater som översatte och satte artikeln och andra artiklar till våra olika nyhetsbulletiner på andra språk. Kamrater över hela världen arbetar inom NSDAP/ AO. Detta är sann Vit solidaritet i aktion!

RÖRELSEN

Moskva

Vi översätter regelbundet NS KAMPFRUF till ryska för våra kamrater i Rysk Nationell Enhet (RNU). Vissa artiklar publiceras också i andra patriotiska ryska tidningar.

Judarna attackerar sina egna synagogor – man är dock försiktiga med att verkligen skada dessa - och därefter får vi skulden. Detta leder till polisrazzior. Man har t o m gjort en attack inne i en synagoga som kunde liknas vid ett skådespel.

Det är däremot uppenbart vem som vinner på aldetta här. Fler och fler människor genomskådar dessa trick.

Stuttgart

Aven om marschen i Bremen har blivit förbjuden, förmodade vi att NPD:s advokaterkunde få detta beslutet upphävt som de gjorde förra gången. Efter att polisen försenat vår buss två timmar, kom vi slutligen igång. Men 07.30 fick vi då nyheter att förbudet fortfarande gällde.

Polisen följde efter vår buss och hindrade oss för att ägna oss åt en alternativ verksamhet. Emellertid, andra kamrater hade mer framgång. De höll olika spontana demonstrationer med upp till 500 delta gande kamrater.

Emellertid, omkring 5000 nationalistiska demonstranter hade mobiliserats.

Polisen gjorde därefter en razzia inne pi NPD:s högkvarter. Man var mycket hårdhänt - och t o m riktade ett vapen mot en styrelsemedlem – razzian ledde också till markant skadegörelse.

Vi nationalsocialister kommer aldrig att ge upp!

Holland

Ett ögonvittne rapporterade att uppskattningsvis femtio tyska och holländska kamrater höll en fran-gångsrik minneshögtid för Rudolf Hess i Holland den 31 juli.

Både polisen och de röda blev tagna på sängen. Inga arresteringar eller personskador rapporterades.

Vi gratulerar!

Österrike

Efter sju och ett halvt år som politiska fånge i Österrike för icke-våldsam verksamhet, vår föredömlige kamrat Gottfried Kussel - en nära vän till både Michael Kuhnen och Gerhard Lauck- blev slutligen frisläppt den 13 juli. Lycka till, Gottfried!

DNSB

DNSB har nu ett andra högkvarter. Vi gratulerar våra danska kamrater till denna stora framgång. DNSB har också världens enda öppet nationalsocialistiska radiostation.

Material sökes

1. Böcker och tidningar Sån Tredje Riket såväl som marschmusik.

2. Kamrater som skriver (inte nödvändigtvis pratar) &ämmande språk är välkomna att hjäpa till med översättningar. Skriv en rad.

3. Internet aktivister som kan hjälpa till med text och att lägga ut denna på nätet.

NSDAP/AO: PO Box 6414, Lincoln, NE 68506 USA

NSDAP/AO Svenska